delar upp skånedag två på fler inlägg…
passerade vackra gården bredvid golfbanan i knisslinge igen. så fin.
kom på varför det blåste så in i bängen när jag kom i söndags:
(det regnade trädgrenar över vägen)
i skåne har de en massa jättestora fläktar överallt. i söndags var alla påslagna…
passerade brösarps vackra gröna backar igen
när jag kom till degeberga bestämde jag mig för att leta reda på vattenfallet i forsakar som jag har hört talas om.
först åkte jag lite för långt så jag fick vända. fin utsikt strax ovanför forsakar!
åter tillbaka parkerade jag och snackade en bra stund med en kille som höll på att utfodra djur.
han berättade vart vattenfallet låg och att ”det sanslöst vackra vattenfallet” som jag har hört talas om och ”skånes högsta vattenfall” (en sanning med modifikation) kunde vara väldigt vackert en tidig höstmorgon i lite dis. annars var det väl ok tyckte han 
jag frågade honom om gården och han svarade att där finns ingen gård. hästarna, fåren, ankorna, lammen, emuerna och getterna var till för flickorna som sällskapsdjur.
den genomtrevlige mannen berättade att det var ett behandlingshem (han pekade på huset) för unga flickor och att djuren hjälper till i rehabiliteringen. vi pratade om ditten och datten och tiden flög iväg.
kom på att jag hade mycket på agendan och var tvungen att gå.
knatade iväg i skyltarnas riktning
jag älskar att knata i bokskogar! det är så fint så jag blir alldeles lycklig och lite ögonblöt.
till övre fallen gick det såklart rätt brant uppför men det är så korta sträckor och sån liten höjdskillnad så det är ingen match. knatade lite hit och dit och kors och tvärs.
de har en ball mossa där som jag aldrig har sett förut. den ser ut som filten på ett biljardbord. tunn. lite som en heltäckningsmatta.
på väg tillbaka från det övre fallet hittade jag en brant stig ned till det nedre fallet. den vägen var spännande
det var brant och det låg som rullgrus på marken så helt plötsligt åkte man bara.
vad detta är har jag ingen aning om men det har säkert något med bokarna (böckerna?) att göra
visst ja en liten bild på ett av fallen också
det finns vattenfall i skåne som har en större total fallhöjd.
som jag fattade det hela är fallet i forsakar det med högst sammanhängande fallhöjd .
total fallhöjd runt 40 meter och på nätet skiljer sig uppgifterna lite åt men det verkar som den högsta direkta fallhöjden är 9 eller 10 meter på ena fallet och 8 meter på det andra fallet.
nere i ravinen mötte jag till slut lite folk. samt en av flickorna som ledde en häst.
fick en känsla av en scen i ronja rövardotter eller bröderna lejonhjärta
uppe på höjden fick jag vara för mig själva och strosa runt
var så stolt över mig själv att jag inte var feg och vek ner mig utan vågade vara en kilometer in i skogen i ett främmande landskap utan att en människa fanns i närheten.
jag kommer att bli modig som bara den en vacker dag.
älskar min utfykt till forsakar.
utflykten hade allt: långt samtal med fin människa. vackert. rörelse. skönhet på så många plan.
det var 17 grader varmt och vindstilla i skogen i forsakar!
den 6 oktober!
